.

Godmorgon mina små nyponrosor!
Idag är en sån där konstig dag. Jag är rädd för att mycket kommer gå fel, så jag kämpar hårt för att inte tänka så eller fastna i ett dåligt humör.
Det kan vara kul med lite annorlunda inslag i vardagen ;)

Men igår var det lite jobbigt.
Jag fick en grym mensvärk på vägen till gym och det hade inte gått att träna, så jag fick vända hem och kröp ner i soffan, det var skönt en stund, tills jag dels vart rastlös och dels skrämdes fan halvt från vettet.
Det är ju som så här, jag vet att de flesta är skeptiker och vägrar tro, MEN det är väldigt mycket liv och rörelse hemma hos mig nu.
Nej det är inte jag som stökar runt.

Det har mest varit liv i luckan, skrap, släp, pill, dunk och en del höga smällar.
Det flyttas på saker till förbannelse och skåpsdörrar och lådor får fan aldrig vara ifred.
Men det skrämmer mig inte så mycket.
Det känns som att "det" är hos mig för att jag inte mått så bra, ungefär som för att trösta och vara sällskap?

Om jag förklarar så här då.
Ni vet ett barn som får en tillsägelse att sluta väsnas med typ...en leksak.
Det blir tyst en stund men barnet sneglar lite åt ditt håll, väsnas pyttelite tystnar och sneglar sen igen för att invänta reaktion.
EXAKT så känns det hemma hos mig.

Så jag har trott att det har varit ett barn.
Fram till igår.
När jag satt i soffan ser jag plötsligt hur en stor svart skugga flyttar sig IFRÅN mig längs med soffan och försvinner, för stor för att vara ett barn.  Jag hade inte ens märkt att den fanns där brevid mig.
JÄVLAR vad skraj jag vart!!!!
Det finns alltid (numer) en känsla av närvaro hemma hos mig så om det kändes lite extra just då, det kan jag inte dra mig till minnes.

Jag är väldigt nyfiken på hur skeptiker förklarar mycket av det som händer hos mig.
Om jag stänger alla garderobsdörrar och lådor innan jag går ut genom dörren, hur är det då möjligt att några av dörrarna eller lådorna är öppnade när jag kommer hem? Ingen, förutom jag och en polare som jobbar hela dagarna, har nyckel in till mig. Ett korsdrag utav orkanstyrka skulle inte kunna öppna de dörrarna/lådorna.

Eller en flaska med badrumsrengöring.
Den har aldrig befunnit sig i köket av någon känd anledning, men likförbannat står den plötsligt på köksbänken.
Bara just den. Det kan vara när som helst.
Jag har en gammal ring som är ärvd och som legat i en liten påse som i sin tur legat i en större tygpåse som hänger på en krok. Alltså kan ringen inte trilla ut. Och den kan VERKLIGEN inte trilla ut och förflytta sig ut till hallbordet. Men den hamnar där ändå.
Hur?

Imorse tillkom en konstig grej, fast jag vet inte om det hör ihop med allt detta.
Min Ipod började knasa sig på väg till jobb igår. Den hoppade över alla låtar utom tre specifika.
Visserligen nytillagda låtar så jag gissade på virus.
Väl hemma så tömde jag Ipoden och fyllde den med annan musik och sen testade jag igen.
Då hoppade den över ALLA låtar men i en hysterisk fart!!
Den gick inte ens att stänga av!!

Jaha, så jag lät den ligga på köksbordet och tänkte att det kanske lika bra ska ladda ur och problemet kanske löser sig. Imorse klev jag upp och kom ut i köket. Den låg på samma plats men TÄND och fulladdad och låg på låt nr 43, min favoritlåt. Och när jag tryckte play så funkade den......


Den som kommer med BRA förklaringar till ovan får en FET godispåse i present :)



hhaah förlåt, den var bara så ful. Var tvungen!